
Kunskap, förmågor & karaktär
Lärandet i Raoulwallenberg skolorna är holistiskt och betonar både kunskaper, olika förmågor, karaktärsutveckling och fysisk utveckling för att förbereda barnen och eleverna för en snabbt föränderlig värld. Vi fokuserar på kunskapsutvecklingen, men lägger också stor energi på att utveckla andra förmågor och karaktärsutveckling enligt ”21st Century Skills” genom att tillämpa elevorienterade, upplevelsebaserade och ämnesintegrerade metoder i undervisningen.
Kunskap
Vår ambition är att Raoul Wallenbergskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande och ett framgångsrikt och harmoniskt liv för våra barn och elever – såväl i yrket som privat. I förskolan erbjuder vi barnen en god utbildning där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. I grundskolan erbjuder vi eleverna en god utbildning där kunskapsutvecklingen kombineras med bidrag till en god karaktärsutveckling. Vi arbetar baserat på förskolans och grundskolans läroplaner och kursplaner, RWS grundläggande värderingar, metoder och arbetssätt och de lokala förutsättningarna.
Vi utgår ifrån varje enskild elevs speciella förutsättningar och behov och ambitionen är att varje enskilt barn och elev ska nå sin fulla potential. De som behöver särskilt stöd får det, och de som behöver utmanas får det.
Tala, läsa och skriva
Att tala, läsa och skriva mycket väl är grundförutsättningen för att ta sig upp till kunskapens topp. Vår egen språk- och läsutvecklingsplan leder oss att steg för steg stärka barnens och elevernas språk- och läsutveckling från förskola till åk 9. Den innehåller tydliga delmål utefter vägen uppåt. Vi börjar redan med de yngre barnen i förskolan med Babblarna och för de äldre barnen med Bornholmsmodellen. Ca 10% av barnen knäcker läskoden redan i förskolan.
I början av förskoleklass gör vi en kartläggning av barnens språkkunskaper. I stort sett alla barn från våra förskolor har då kommit väldigt lång i sin språkutveckling. I lågstadiet klättrar vi vidare. Vi automatiserar läsningen och utvecklar läsförståelsen. Tre gånger under varje skolår checkar vi av läsandet och skrivandet. Alla elever utmanas enligt deras individuella potential. Senast i åk 1 ska i stort sett alla elever knäckt läskoden. I åk 3 ska varje enskild elev nå godkänt i nationella provet. I mellanstadiet klättrar vi vidare och eleverna utmanas i läsandet och skrivandet i olika textgenrer, samtidigt som hastigheten ökas. Koncernprov genomförs i slutet av varje termin. Varje enskild elev ska nå godkänt i nationella provet i åk 6. I högstadiet klättrar vi vidare och eleverna utmanas i språkutvecklingen för att förbereda dem inför vidare studier i gymnasium och eftergymnasial utbildning. Varje enskild elev ska nå godkänt i nationella provet i åk 9.
Språk
Raoul Wallenberg var en världsmedborgare och stark förebild som var nyfiken på sin omvärld. Redan som tolvåring reste han ut på sin första språkresa. Han lärde sig så småningom flera språk.
Goda språkliga förmågor är ett av de viktigaste redskapen i livet, eftersom det är grunden för allt lärande. Utan ett starkt språk kan det bli svårt att förstå komplexa ämnen, vilket påverkar akademiska prestationer, men även självtilliten. Vi jobbar därför ständigt med att utveckla språket.
I de tidiga åldrarna är fokus på svenska språket. När barnen lämnar förskolan ska de ha med sig ett ordförråd på minst 5 000 ord och för varje årskurs klättrar eleverna vidare i att utveckla ordförrådet. I åk 9 ska eleverna ha ett så rikt ordförråd att de klarar fortsatta studier på högre utbildningsnivåer. I åk 3, 6 och 9 ska varje enskild elev nå godkänt i nationella proven. I åk 1 tillförs engelskan i elevernas språkutveckling och år för år klättrar de vidare i utveckling av också engelskan.
I åk 6 och 9 ska varje enskild elev nå godkänt i nationella proven. I åk 6 tillförs ytterligare ett språk i den språkliga klättringen – spanska, franska eller tyska. I undervisningen ligger fokus på att utveckla den kommunikativa förmågan med språket. Genom att utveckla goda färdigheter i engelska och ytterligare något språk öppnas dörrar till andra kulturer, internationella relationer och så småningom kanske arbete i andra länder. När våra elever slutar hos oss vill vi att de med starka språkkunskaper i ryggsäcken ska våga sig ut i världen.
Matematik
Goda matematiska färdigheter är ytterligare en grundförutsättning för att ta sig upp till kunskapens topp och för att utveckla den nödvändiga matematiska självtilliten. Vår egen matematikutvecklingsplan leder oss från tidiga år i förskolan hela vägen upp mot åk 9. Planen innehåller en rad praktiska tillämpningar och tydliga delmål efter vägen.
Från förskolan upp till åk 9 jobbar våra elever med praktisk matematik och matematiklaborationer med väl genomtänkt material. Praktisk matematik spelar en viktig roll för att göra ämnet konkret, relevant och lustfyllt. Genom praktisk matematik får våra elever möjlighet att tänka kritiskt, samarbeta och använda olika strategier för att hantera verkliga utmaningar. Vi använder både analoga och digitala lärandeverktyg.
Från åk 1 tillämpar alla klasslärare s k exit tickets där vi på veckobasis kontrollerar vad eleverna lärt sig under veckan. Kommande lektioner planeras baserat på resultaten. Regelbunden uppföljning är en central del av vår matematikundervisning. I förskolan dokumenterar vi barnens utforskande av matematiska företeelser i vardagen. Dessutom checkas elevernas utveckling upp tre gånger per skolår. I åk 3 ska varje enskild elev nå godkänt i nationella provet. I mellanstadiets åk 4 börjar vi med en screeningtest av elevernas kunskaper. Varje termin genomförs koncernprov. I åk 6 ska varje enskild elev nå godkänt i nationella provet. I högstadiets åk 7 börjar vi med en screeningtest av elevernas kunskaper. Koncernprov genomförs regelbundet. I åk 9 ska varje enskild elev nå godkänt i nationella provet.
Naturvetenskap
Naturvetenskap ger oss verktyg för att förstå hur världen fungerar, från de minsta partiklarna till universums oändliga storlek. Genom kunskap om fysik, kemi, biologi och andra naturvetenskaper kan vi förklara naturliga fenomen och hur de påverkar oss.
I förskolan lägger vi grunden för barns förståelse av naturvetenskapliga fenomen. Vi arbetar dagligen med detta och en stor del av undervisningen bedrivs utomhus, vilket gör det naturligt att utforska, undersöka och analysera det som finns i vår närhet. I lågstadiet arbetar vi på ett systematiskt och undersökande arbetssätt i ämnena biologi, fysik och kemi. Eleverna får utforska naturen i närområdet och ta del av hur växter och djur lever och samspelar med varandra. Livscykeln hos djur är ett av dessa arbetsområden. De får även undersöka olika ämnens egenskaper i form av blandningar och lösningar och de får också ta del av fysikaliska fenomen så som tyngdkraft, friktion och elektricitet.
På mellanstadiet får eleverna bygga vidare på sin kunskap om livscykler genom att själva odla en växt, från det planterade fröet till färdig växt som ger nya frön att plantera. De utför experiment med kemiska reaktioner som fördjupar deras förståelse för materias uppbyggnad i form av de atomer och molekyler som omger oss. Egenkonstruerade fordon används för att ta reda på mer om hur olika underlag och former av energi kan påverka dess funktionalitet. Vad det är som händer inuti en glödlampa när den tänds och hur våra hushåll får sin elektricitet, är också frågor som kommer besvaras under elevernas tid på mellanstadiet. Fotosyntesen är central. Från en helhet där betydelse för människa och natur diskuteras i åk 7, till fokus på kemi under åk 8 och en ämnesövergripande diskussion ur ett hållbarhetsperspektiv görs under åk 9.
Samhällsvetenskap
Att bestiga berget av kunskap i samhällskunskap är ingen snabb resa. Det kräver både tålamod och engagemang. Men belöningen vid toppen är stor. Därifrån kan vi se helheten – hur våra egna val påverkar samhället och hur samhället i sin tur formar oss. Kanske viktigast av allt: vi inser att berget inte har en slutgiltig topp. Det finns alltid nya höjder att nå, nya perspektiv att upptäcka och nya frågor att utforska.
I förskolan arbetar vi tillsammans med familjerna kring hemkultur som språk, traditioner, mat och andra kulturella inslag i vardagen. I det projekterande arbetet kring barnens hemkultur så synliggör och stärker vi varje barns identitet och synliggör olika familjers hemkultur.
På lågstadiet börjar eleverna lära känna och beröra de grundläggande begreppen – samhälle, demokrati och rättigheter. De får lära sig mer om olika beslutsprocesser som tex. klassråd och elevråd. På mellanstadiet börjar ämnena urskilja sig mer, de får lära sig mer om hur man tar till sig kunskap, använder begrepp och samlar fakta, de får ta reda på åsikter och träna på att resonera. De lär sig mer om hur samhället och demokrati fungerar eller varför lagar finns i samhället.
När vi klättrar högre upp på högstadiet handlar det inte bara om att förstå vad demokrati är, utan också att analysera olika styrelseskick, granska maktfördelning och fundera över hur rättvisa faktiskt kan uppnås där man tränar på att se olika perspektiv. När vi närmar oss slutet av grundskolan blir frågorna svårare och kopplade till världen: Hur ska vi hantera globala utmaningar som klimatkrisen, migration och konflikter? Hur formas vår identitet i ett samhälle där traditioner och förändringar ständigt kolliderar och förändras? Vad är viktiga grundstenar i bevarandet av samhället vi lever i? Här behövs inte bara fakta, utan också förmågan att tänka kritiskt, att reflektera och att ifrågasätta.
Idrott
Inom RWS har vi gemensamma hälsomål från förskola upp till årskurs 9. Vårt gemensamma mål är att alla barn och elever ska uppnå den dagliga rekommendationen av fysisk aktivitet som inspirerar till livslångt idrottande och en aktiv livsstil.
Genom att i tidig förskoleålder skapa en trygghet till sin egen förmåga och våga testa nya saker till att i grundskolan ta mer ansvar över sig själv utvecklar barnen och eleverna sitt självledarskap för att på bästa möjliga sätt ta sig an livets alla utmaningar. Varje förskola och grundskola har en egen hälsopolicy som leder oss i klättringen mot toppen – från ett lekfullt utforskande i förskolan och de lägre åldrarna i grundskolan till ett mer analytiskt och självständigt förhållningssätt i högstadiet.
Barnen och eleverna utvecklar inte bara sina rörelseförmågor utan även sin förståelse för hälsa och sitt egen ansvar för välbefinnande, vilket förbereder dem för ett livslångt hälsosamt förhållningsätt. I lågstadiet introduceras grunderna genom lekar, hinderbanor och aktiviteter som främjar balans, koordination och samarbete. Eleverna får prova på rörelser i både inomhus- och utomhusmiljöer.
I mellanstadiet möter eleverna mer tekniskt avancerade aktiviteter som utmanar motoriken i högre grad. I högstadiet möter eleverna breda rörelseregister. Elevernas kroppsmedvetenhet utvecklas så att de i större utsträckning kan styra, välja och reglera sina rörelser anpassade till komplexa sammanhang i olika miljöer. Kunskap om rörelse och hälsa sätts även in i ett större sammanhang.