Svenska
English
Under andra världskrigets senare del lyckades Raoul Wallenberg vid 32 års ålder rädda tusentals ungerska judar i Budapest från en säker död i nazisternas koncentrationsläger. Han jobbade dag och natt, hårt och osjälviskt under senare delen av 1944. Han mobiliserade alla de förmågor han genom en god och kärleksfull fostran utvecklat under de viktiga barndoms- och ungdomsåren. Tack vare ärlighet, medkänsla, mod, handlingskraft, språkliga kvaliteter, ledarskaps- och organisationsförmåga byggde han under några få månader upp en godhetens motkraft till dåtidens ondska och gav hopp för 10 000-tals utsatta människor i Budapest.
Men han fick betala ett mycket högt pris – sitt eget liv. Han avrättades sannolikt i sovjetiskt fängelse i Moskva 1947. Han hade kanske kunnat räddas till livet om det svenska samhället på ett kraftfullt sätt hade stått upp för sin hjälte under de första åren efter kriget.
För sin osjälviska gärning räknas han idag världen över som ett av de främsta humanistiska föredömena. Han har blivit hedersmedborgare i USA och Kanada. Ett stort antal monument över honom och hans gärning har rests på centrala platser runt om i världen, och en mängd skolor, gator och torg har uppkallats efter honom.
Läs mer om Raoul Wallenberg